tisdag 25 december 2012

Teodicé

Juletid. Vad kan väl då passa bättre än lite religiösa grubblerier? I New York Review of Books tidigt i höstas recenserade filosofen Thomas Nagel teologen Alvin Plantingas bok Where the Conflict Really Lies. Plantinga menar att det går att ha ett slags kunskap om Guds existens som inte är empirisk utan snarare är att betrakta som en medfödd insikt; vissa (som Plantinga) har den, andra (som Nagel och jag själv) har den inte. I skarp kontrast mot den intellektuella ordningsregel som Daniel Dennett formulerat inom loppet av 46 sekunder och som jag häromveckan flaggade för här på bloggen anser Plantinga att sådan kunskap är att ta på allvar och i själva verket väger tyngre än många fall av empirisk kunskap. Jag har inte läst Plantingas bok, men väl Nagels recension, som är kritisk men inte på minsta vis illvillig.

I ett försök att hitta gemensam mark att stå på med Plantinga, skriver Nagel i sin recension att "whether atheists or theists are right depends on facts about reality that neither of them can prove". Oantastligt? Nej, ty in kommer en läsare vid namn Galen Strawson, som i en insändare i ett senare nummer skriver så här:
    This is not quite right: it depends on what kind of theists we have to do with. We can, for example, know with certainty that the Christian God does not exist as standardly defined: a being who is omniscient, omnipotent, and wholly benevolent. The proof lies in the world, which is full of extraordinary suffering. If someone claims to have a sensus divinitatis that picks up a Christian God, they are deluded. It may be added that genuine belief in such a God, however rare, is profoundly immoral: it shows contempt for the reality of human suffering, or indeed any intense suffering.
Touché! Teodicé!

7 kommentarer:

  1. Uppkomsten av religioner av alla de slag beror förmodligen på människors försök att finna förklaringar till olika fenomen. Nya vetenskapliga rön har gjort att nya paradigmer uppstått. Ingen vettig människa tror tex. numera att det är asaguden Tor som ligger bakom åskan.

    Enligt Bibeln så förklarades exempelvis nödår med Guds vrede över människornas illa beteende. Antagligen kommer mänsklighetens nuvarande dåliga beteende att åstadkomma klimatförändringar, men ytterst få tror på att någon gud skulle ha med den saken att göra.

    Ibland väcks frågan ”Kan man tro på Gud och samtidigt tro på vetenskapen?” Jag antar att det rätta svaret på den frågan är att det beror på den personliga graden av personlighetsklyvning. Jag anser också att den som vill övertyga andra om den kristna gudens (eller andra gudars) existens har bevisbördan. Jag har många gånger upplevt att när jag pekar på luckor i sådana ”bevis”, så kontrar man med höjd röst och aggressivt tonfall.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Man kan väl lika gärna hävda att den som avfärdar guds existens har en bevisbörda. Kort sagt den utsagan kommer från har "bevisbördan". Oavsett utsaga.
      Exempel:
      Krig är kul!
      Kig är dåligt!
      Sex är kul!
      Sex ät tråkigt!
      Trädgårdsodling är kul!
      Trädgårdsoding är trist!
      Gud finns!
      Gud finns inte!

      En del utsagor ät lättare att underbygga än andra.

      Jag möts för övrigt ganska ofta av höjt tonläge av ateister när jag vill ha belägg för deras utsaga. (Det är därav nämligen lite roligt att ifrågasätta
      dem i deras tro.)

      /Tro och tyckande är tro och tyckande oavsett, men inte nödvändigtvis dåligt.

      Radera
  2. Bertrand Russel lär ha undrat vem som skulle ha bevisbördan om någon påstod att förutom planeterna var det en tekanna som kretsade kring solen. Man får väl anse att det enligt nollhypotesen inte finns någon sådan tekanna. Alltså är existensen av tekannan en alternativhypotes. Enligt praxis har den som hävdar en alternativhypotes bevisbördan.

    Religion är förvisso en privatsak. Jag har själv ingen religion, men jag missionerar inte ens för en sådan inställning. Däremot anser jag att den som hävdar existensen av en gud, eller kanske av tomtar och troll, bör presentera hållbara bevis och inte bara kräva att få bli trodd på sitt ord.

    SvaraRadera
  3. "Kort sagt den utsagan kommer från har "bevisbördan""

    Inväntar bevis för detta :D

    Nöjer mig med en bra pro et contra genomgång.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Arne Söderqvist2 januari 2013 kl. 08:14

      Citatet ovan känner jag inte igen. Det är i varje fall inte hämtat från något av mina inlägg.

      Att den som hävdar en alternativhypotes har bevisbördan är en praxis. En praxis kan man inte "bevisa". Det är tex. en praxis att man inte har fötterna på bordet när man är bortbjuden på middag. Jag kan tyvärr inte "bevisa" att man inte bör bete sig så.

      Min ståndpunkt är nu redovisad flera gånger. Därmed gör jag inga fler inlägg i denna "debatt".

      Radera
  4. The kind of (silly) "argument" that Plantinga offers is one of the 5 arguments given by William L Craig; e.g., in this debate from the 90's, Craig tells Peter Atkins that god exists, among other things, because he (Craig) feels the need for god. Notice that these people do not say "I can't do anything else, because I'm bound by my belief and have to believe in the existence of god--but this is personal", rather, they say "I feel it, therefore I believe it, therefore god exists, and therefore you should believe that too."

    It is at this point where all philosophers of religion, regardless of their qualifications, ridicule themselves.

    (I will leave aside the "minor" fact that when they say "god" they don't mean Ahura Mazda, of course.)

    SvaraRadera
  5. En präst vid namn Ian Alterman säger sig i en ny NYRB-insändare ha svar på det av Strawson anförda teodicéargumentet. Måttligt övertygande pladdrar han på om lite av varje, och anför bland annat att om jordelivet inte inbegrep en massa lidande så skulle det inte vara fråga om ett jordeliv utan om ett himmelrike. Och det skulle ju liksom inte gå an. Därtill skriver Alterman (givetvis helt felaktigt, men lite grand i Lundateologisk anda) att "Logically, nothing can exist (or at least be 'named') without its opposite.".

    SvaraRadera